» emeliemargreta.blogg.se

YES! VI SES DÄR ISTÄLLET ❤

» Bröllop & säsongsslut







» I slutet av augusti








» 2019

Nu är det så att jag tänker utvecklas! Vem vill inte det, tänker ni då... Jo jag vet att alla vill och har drivkraften att utvecklas. Dock känner jag att jag är lite smått olycklig för jag har stannat i min utveckling, det blir e slöhet då som gör mig väldigt understimulerande. Ofta tänker jag på slöheten och tomheten som puttrar. När jag är ute och reser eller träffar folk som gör mig glad och så vidare så blir tomheten bortglömd. Så stimulering är bra samtidigt så kommer jag alltid tillbaka till känslan som gör mig fundersam och en gnutta olycklig. 
Under december har jag läst boken Självkänsla nu! Den känns så klyschig SAMTIDIGT så får jag väldigt mycket ut av boken. Så klychigheten får väl gå, livet är väl klyschigt... Säger den mycket visa 21-åringen från Jämtland som tycks veta allt... ;)
IALLAFALL så kom jag till ett kapitel i boken som heter ''Motivering''. DÄR HAR VI DET! Tänkte jag då. Jag behöver förstå vad som driver mig och motiverar mig. Jag är en typisk människa som tror att det finns en enkel lösning på mina problem, i detta fall tomheten/rastlösheten/slöheten. FÖRMODLIGEN inte... men en bra början iallafall!
I kapitlet ''Motivering'' tar författaren upp ett antal frågor som du själv ska svara på för att förstå och bli medveten om din inre motivering. Jag känner att dessa frågor behöver mycket tanke och tid så har inte svarat på någon än men tänkte dela med mig av dom här så du också kan hänga med :D
  • Ge exempel på personer som du anser är motiverade.
  • Hur känns det när du är motiverad?
  • Hur känns det när du inte är motiverad?
  • Finns det människor som du blir motiverad av?
  • Vad tror du skulle hända om du utvecklade din inre motivation?
  • Finns det någonting negativt med att utveckla din inre motivation?
  • Vad händer med dig när du träffar någon som är motiverad?
  • Vid vilka tillfällen har du varit mest motiverad i ditt arbete?
  • Vid vilka tillfällen har du varit mest motiverad i dina relationer?
  • Vid vilka tillfällen har du varit som mer motiverad?
  • Vad motiverar dig idag när det gäller ditt arbete?
  • Vad motiverar dig idag när det gäller dina personliga relationer?
  • Finns det någon du skulle kunna ta hjälp eller råd av för att utveckla din inre motivation?
  • Vad skulle du själv kunna göra för att utveckla din inre motivation?
Min tanke är att jag ska bli bättre på att hitta det jag behöver för att bli motiverad! Eventuellt lära mig att bli motiverad. 
Bestämde mig iallafall för att ge detta en chans och tänka till!
Hade gött så länge! 


» Fårö och mörkrädd

Fårö är ju mitt andra hem! Jag älskar Fårö samtidigt som det är här jag är som mest mörkrädd. 
Det är sån annan energi här än på andra ställen. Jag kan inte förklara det bättre än att jag blir väldigt rörd och lugn och fundersam på Fårö.
Min fina vän Lovisa har bott med mig i mormors sommarstuga i nästan en vecka men hon åkte hem igår till Tyresö så våran semester krockade med andra saker i hennes liv! Så nu bor jag med min mormor och hennes 4 systrar och snacka om att det är pensionärs häng! Kortspel på kvällarna och fika hela dagarna! Äldsta är 88 år och min mormor som är yngst i skaran är 73 år. Tänkt vad dom har varit med om mycket.
Nu ska jag fortsätta semestern! Det är inte alltid så lätt med semester för Moa Kjellström för hon har alltid ett behov att behöva ha något att göra! Så det är en utmaning som hon kan behöva anta
Kram

» Till fjälls

HEJ!
Nu är jag i fjället större delen av veckan... kanske större delen av månaden till och med.
Jag delar ett stort hus med trettio andra människor som alla älskar att vara ute. Det blir intensiv skidåkning för alla! Det finns alltid någon som ska ut, så länge det inte blåser 25 m/s... Det gjorde det för några dagar sedan. Jag höll på att drutta på ändan på en 20 meters lång färd från ena huset till andra. När jag sedan kommer in och sätter mig i soffan ser jag fyra av guiderna springa utanför fönstret med varsina topptursskidor... va fan?!
 
 
Apropå brödrost så kom jag på en himla bra tanke igår när jag stod ensam i en tom restaurang och ställde upp glas: Att tänka en tanke hela vägen ut!
Ni kan ge mig Nobelpriset senare, tack så mycket!
Det hela började med att jag dippade i humöret när några i gänget satt och pratade om unga ambitiösa personer. Dom pratade om ambitiösa personer som något positivt. Jag satt tyst och undrade varför jag blev så upprörd och typ sur över det positiva i deras diskussion...
Jag verkligen noterade min känsla.
Senare på kvällen satt jag och redde ut mina tankar. Varför ska samhället uppmuntra ambitiösa drag hos unga personer? 
Jag kom fram till att jag är allergisk mot ''Duktiga-flickan''! Att bli kallad duktig gillar inte jag, hos mig gav det känslan av att vara ett arbetsredskap som är till för att gynna samhället. Med det menar jag att jag gör mina uppgifter för att göra andra glada! Jag gör det för att jag inte vill vara en tyngd, belastning för någon annan. Men vart finns mina känslor i detta? Såklart vill jag göra ett bra jobb men inte till den punkten att jag mår dåligt eller känner mig trampad på. 
Alltså, jag har varit i denna situation många gånger fram till jag gick in i väggen. Jag blev jämt kallad ambitiös och duktig, jag var tydligen alltid glad (utåt) och det uppmuntrades ständigt. Såklart fortsatte 15-åriga Moa med att vara den perfekta lilla fina duktiga flickan som aldrig bråkade. Dom vuxna som var hjärntvättade av samhället älskade ju det! Att vara DUKTIG!
 Släng er i väggen! 
Jag vill inte hämta min drivkraft hos ''Duktiga-flickan''.
Men... detta gäller inte alla. Det var en tanke hos mig!
 
SLUTSATS: Jag funderade över min automatiska reaktion angående denna diskussion och förstod varför jag triggades. 
Hade!
 
 

» Vidare och slut på långledigt

(null) 
Är kär i bilden
Jag tog studenten våren 2017. Pang på flyttade jag hemifrån och började på ett helt nytt jobb ute på fjället där jag delade hus med trettio andra människor från hela Sverige.
Här jobbade jag cirka hela sommaren tills första oktober... Pang på hem, jobba, knappt en månad går så är jag på Bali med två vänner. Allihopa lika förvirrade och uppspelta!
Fem veckor senare sitter jag på flyget hem och hemlängtan är så jävla stor (tillägga att jag hade det grymt på Bali, no regrets!).
December och massor av jobb i butiken i byn. Hej å svej så är december slut och jag drar en vecka utomlands med familjen plus en vän. En vecka går sen landar vi i Järpen igen...
Jaha å nurå? Jo, 4 veckor utan några planer eller måsten. Moa Kjellström blev panikens morsa och satt i sin fåtölj med gråten som sällskap.
Varför ångest över att inget behöva göra? Jo... Nu 4 veckor senare har jag svaret på mitt egna lilla, stora sjuka problem! I hela mitt liv har det alltid, ALLTID, haft något som styr och bestämmer över mig. Aldrig behövt bestämma över min dötid för att jag aldrig har haft dötid. Tänk dig: 
- Obligatorisk skola tills du är 16
- Gymnasiet (som alla väljer och därför också jag för jag är som alla andra i Svearike)
- Jobb som du, jag, många människor, ser till att ha så fort du går ut gymnasiet
- Får ihop pengar så du kan göra den där resan, köpa den där bilen, flytta dit du hoppats på 
ALLT är uppstyrt av antingen samhället eller förväntningarna i samhället. Så himla lätt att veta vad du ska göra eftersom alla andra gör det du ska göra. Det finns någon som visar dig vägen.

Ja, det här är mitt liv iallafall! Det som hände sen var inte enligt planen: hade inget jobb under en månad. Vad ska jag göra av all tid? Många svarade med: ''Åk skidor, du bor i Åre kommun''
Men tyst kände jag, jag vill göra något meningsfullt...

Panik vissa dagar, lugnet själv andra dagar. Så nu med facit i hand som vuxna människor säger, så har jag gjort det som fallit mig in. Så himla enkelt svar men så var det. Dagarna blev så meningsfulla när jag aldrig visste vad som skulle ske. Helt plötsligt satt jag hos en vän och målade med akvarell, eller gick världens längsta promenad med världens bästa hundar. Vissa dagar sket jag i allt, inklusive att borsta tänderna... 
Sen insåg jag att jag är bäst!

Nu är tystnaden slut för på fredag åker jag till kollektivet på fjället. 




» Svartvit som svenskar

NU SÅ ÄR ALLT SVARTVITT PÅ BLOGGEN SOM ALLT ANNAT I DET SVENSKA LIVET!
Skämt å sido men det blir bäst såhär! Vem vet, jag kanske skulle skrämma bort folk från bloggen om jag hade massa glada färger i headern...

Idag fick jag frågan om jag har någon situation i livet där jag har känt mig övergiven.
Jag blev så himla tagen av den frågan! Efter en stund erkände jag både för henne som ställde frågan och mig själv att det är min Akilleshäl här i livet. Min största rädsla och den känslan/tanken jag har fått lägga mest energi på för att lära mig att tänka om och tänka rätt angående vad som är sanning och inte när den ensamma känslan dyker upp. Så himla fin fråga att ställa också för hur ofta frågar någon ''När har du känt dig övergiven?''. Det är en sådan jobbig känsla att känna så därför kändes det så mänskligt att prata om det!

Hade!

» Massa skit

Hej!
Jag funderar på att skriva i bloggen igen.
För det mesta så älskar jag att snacka om tankar och funderingar som dyker upp spontant och min omgivning har inte alltid energin att ta in mig och allt flummigt jag spyr ur mig... Jag förstår dom helt och hållet för jag orkar inte heller lyssna på deras snack alltid! Inget illa menat åt något håll, jag tar inte illa upp för jag relaterar till 100 procent! Därför har tankarna dragit mot bloggen för det är så roligt att dela med sig av allt skit jag tänker, dessutom är det extremt (ta mig med en nypa salt...) tillfredställande att trycka på ett tangentbord. 
Så här är det första inlägget sedan 2014.
Det kanske blir det enda inlägget 2018 men skit samma, jag har iallafall börjat på något som verkar vara en rolig idé!

Hade!

» Hur blir de nu?

Ja, hur blir de med bloggen nu? Jo... Jag tänkte:
På torsdag börjar jag skolan och jag kommer nog ha mycket med de att göra nu i början så då får bloggen vara lite på sidan om! Men så fort jag har kommit in i vardagen och känner att jag har ork så kommer jag tillbaka :D 

Jag har en massa idéer om hur jag ska lägga upp bloggen så de tror jag kommer bli super!



» Gotländsk semester #9

 
Det var alla bilder från semestern! Jag fick verkligen njuta och bara slappa och bli lite brun ;)
Nästa sommar blir det bröllop då mamma och Micke ska gifta sig så då ska jag ta en egen bil ner med ett gäng kompisar och bara ha de bäst! 
denna låt är sommaren 2014 för mig!

» Gotländsk semester #8

 
 
 
 
 
 
Min mormor har 10 syskon, mamma har runt 37 kusiner och jag har då ett antal sysslingar... Så man träffar nya släktingar hela tiden ;)

» Gotländsk semester #7

 
 
 
 
Bästa stället på hela Gotland, blå lagunen. Sååååå mysigt det var där! Var bara där en gång men nästa år blir det flera gånger. Det är ett kalkstensbrott som har fyllts med vatten så det är därför det är så blått/turkost.
Kredit till mamma som var fotograf

» Gotländsk semester #6

 
 
 
I mitten på semestern var det väldigt lugnt. Det var några fina kvällar och jag klippte håret 1 dm, men det behövdes! 
 

» Gotländsk semester #5

 
 
 
 
 
 
 
  
 

har vart på yran och hos min kusin i helgen så har inte hunnit blogga, men denna vecka blir det lugnt så :)
 

» Gotländsk semester #4

 
 
 
 
 
jag fick också vara med på kort!
 
 
 
 
 
 

» Gotländsk semester #3

 
Bästa köpet på semestern, 30 kr på Rusta ;)
 
 
 

» Efter fäviken!

Just nu har jag fullt upp!! Så bilderna jag lovade som skulle komma varannan dag får bli efter helgen då jag kommer bli på fäviken hela helgen. Harebäst

» Gotländsk semester #2

 
 
Fina Wiggo och Kvanne var med också.
 Grillning vid stranden.
 
 
 
 

» Gotländsk semester #1

Har ju vart på Gotland/Fårö nu i nästan tre veckor och massor av bilder har blivit tagna, så nu varannan dag kommer jag lägga upp bilder från dag 1 tills jag kom hem.

 
 
 
 
 
 
 

Tidigare inlägg